Jo jag vet, jag har valt yrket. Ja, jag vet att jag frivilligt skrivit på avtalet. Jajamensan, jag har hela tiden varit medveten om att chansen till ett normalt liv är lika med noll. Men jag kan ändå inte sluta vara otroligt frustrerad över hur den här veckan varit. Det har hänt absolut jack shit. Vi har suttit på våra rövar mer eller mindre under hela veckan. Inte ens veckans huvudnummer blev lyckat, det blev snarare ett enda stort magplask. Beror det på oss? Absolut inte. Det beror istället på de som planerat veckan, eller ja, som skulle ha planerat veckan.

Så nu ligger jag här på ett logement, istället för att sitta på en tattookryssning med en god öl i näven och minglandes med nätpolare. Nä fan, det fanns ju ingen chans i helvetet att man fick ta ledigt från detta. Inte heller kommer man hem i helgen. Nädå, sen vi kom hit så har vi inte behandlats som människor längre. Numer är vi egendom som man kan göra exakt va fan man vill med. Vi har hållt god min, gillat läget och utstått mycket men idag så kändes det som att måttet var rågat. Trots fina insatser så fick vi två enorma klickar bajs i ansiktet inför helgen och det känns inte ok någonstans.

Ingen annanstans så skulle den här typen av beteende från ledningen accepteras. Det är bara i statens tjänst som man kan komma undan med allt.