Så var man hemma på skånsk mark igen. Det var ett tag sen sist men fan vad jag har längtat efter att få komma hem till de öppna landskapens hemland. Vilken skön hemkomst det var sen, solen sken och folk sprang runt i shorts och t-tröjor. Något helt annat från vad folk gör i Kalmar nu för tiden. Man ska ju inte glömma alla skånska sub-dialekter som man saknat, man sitter verkligen och myser på tåget när man hör några tjejer snacka. Vad de snackar om lägger jag inte på minnet men dialekten får mig att lyssna väldigt intensivt. Nu är jag helt övertygad om att jag ska flytta hem till söder när jag gjort klart mitt i Skövde. Bara hem och vara en skåning i mängden.